På fredag får vi nycklarna till nya lägenheten. Då ska vi på en gång börja spackla, slipa, måla och tapetsera... ALLA rum. Hujedamig! Får se hur mycket jag orkar, jag blir ju trött av att bara gå ner och handla på konsum. haha!
Mina systrar och A's bror ska hjälpa till och nästa helg går flyttlasset... Dock så flyttar vi ju bara två portar bort, så det borde ju gå smidigt.

Jag har typ 10st iPhone-appar som följer min graviditet. Jag tycker det är skitkul att läsa varje dag och varje vecka om vad som händer. Jag har laddat ner allt av värde (bara de som är gratis) och älskar när det slår om till ny vecka eller nya graviditets-tips. :)

Nu är vi inne i den 28:e veckan och idag var det besök hos barnmorskan som gällde.

Blodtryck: 120/60
Järnvärde: 116
Symfus-Fundusmått: 26cm

Jag ligger fortfarande precis på kurvan, vilket är skönt att veta då diabetesbebisar lätt kan sticka i väg och bli riktiga tjockisar. Men eftersom mina blodsockervärden är lika fina som dina (du som inte är diabetiker alltså) så finns det ingenting som pekar på det.

Sen att jag ligger så precis på kurvan, är också för att man vet EXAKT hur gammal bebisen i magen är (pga IVF) de som inte gör IVF vet inte alltid EXAKT dag för befruktning, även om man vet när man hade sex osv. Befruktningen kan ju ske upp till 5 dagar efter ägglossning. Hur som helst. Allt var bra. Allt är bra. Hejja hejja!

Pratade med barnmorskan om föräldrargruppsmöten och det ska bara bokas en tid som passar mig och A och då ska vi bli upplysta om allt från förlossning till första tiden med bebisen. Spännande!





Straight A child.

Det kanske har varit lite lite bilder på "hela mig" i bloggen sen jag blev gravid. Jag vet att ni som läser den här bloggen och känner mig i verkliga livet gärna vill se mer gravidbilder...

Well, jag visar den här bilden så kanske ni förstår varför jag inte tänker visa mig förens magen är så stor att jag inte syns mer... så ni får gott vänta ett par veckor till.

Såhär får det bara inte gå till!
(bilden är från valborg, där emot är min man lika snygg som alltid- dock bara halv på bilden)

det allra sista på vagnen är klart och jag har även monterat en cup-holder, bäddat ner lite filtar, hängt upp dinglis och lagt ner en snutte. Nu får den åka ner i källaren tills det är dags att åka hem från BB :)

Det är jobbigt med sötsuget första tiden... kroppen vill ha godis, kokosbollar och fem mackor! Men jag är inte ett dugg hungrig. Har ätit 3 mål idag och är mätt och nöjd. Men vill småäta- ja ni vet nog alla hur det känns.


Sitter snällt och väntar på att min kronätskocka ska bli klar. Det ä verkligen säsong för dem nu på våren, så i butiken är de stora och fina. Jag kokar den i ca 45 min och lägger den sen på en tallrik och drar av bladen och biter av "köttet". Om man kör på lchf får man dessutom doppa "köttet" i smör och ändå gå ner i vikt, behålla sin vikt, vara nöjd och frisk. I love this lifestyle! (och jag behöver inte ens ta en spruta till detta för det är SÅ lite kolhydrater, det ni!)

Perfekt som mellis eller på kvällen när man bara måste mumsa :)

det går superbra med maten. gott som fan och man håller sig mätt mellan måltiderna och man vill inte småäta. perfekt!
blodsockret ligger skitbra och jag klarar av att ligga rätt lågt i sockervärdet utan att få en känning. insulindoserna är redan sänkta med 30%. åh fattar inte varför jag någonsin slutade med det här!? (eller jo, för att jag mådde så illa första tiden under graviditeten och bröd och frukt var det enda jag kunde få i mig).

däremot har jag lite huvudvärk, är trött och törstig... det är sockret i kroppen och sockerbehovet som bråkar. vet att det går över, bara att rida ut stormen och detoxa kroppen från detta farliga socker.

Igår när jag var på diabetesronden pratade vi mycket om min viktuppgång.
Diabetesläkare har en förmåga att stirra sig blind på att blodsockervärdena ska vara perfekta, så viktuppgång eller andra besvär/problem en patient kan ha/få kommer helt i andra hand.

Men efter att ha pratat om detta så sa läkaren att om jag ville så fick jag pröva att äta en mer kolhydratsfattig diet, han har flera gravida patienter som gör det och han tycker inte att det är fel. Däremot måste jag ha tät kontakt med honom nu så han kan se att blodsockret fortfarande kommer vara fint och stabilt för bebisens skull. Och det kan jag lova att det kommer vara... alla dessa kolhydrater jag trycker i mig som om det inte var nått stopp i mig är INTE bra. Varken för vikt, kropp eller bebis. Och att börja äta låg-kolhydratskost har INGET med att banta att göra, utan för att hindra ännu mer viktuppgång. Så sluta tyck, om du nu börjat.


Så min nya diet är tänkt att se ut ungefär såhär:

Frukost:
2 stekta ägg
50g bacon
1/2 tomat
Dryck: 1 kopp kaffe/te

Lunch:
Sallad med räkor, avocado och ägg
+ extra dressing
eller
Quinoa och grönsaker blandat med halloumiost och en god skinka
Dryck: vatten

Middag:
Fisk eller köttbit med broccoli, blomkål och zuccini
+ kall sås
eller
Korv, kött eller fiskgryta med spenatsallad blandat med några bönor
Dryck: vatten


Vid behov av mellanmål, kan jag välja mellan detta:
- en näve nötter (mandlar, pecan, valnötter och pistage exempelvis)
- fet naturell yoghurt med ett par hallon
- några skivor ungersk picksalami
- 1 kopp kaffe eller te med grädde
- 1 avocado med flingsalt
- 1 kokt ägg med en skagen-klick
- ett par skivor kallskuret och paprikastavar



Det jag alltså uteslutit är pasta, ris, potatis och bröd. Men även andra farliga sockerkällor som söt yoghurt, kakor, frukt, juice, läsk, glass osv... Inget av de produkter jag äter har mer än 5g kohydrat per 100g (allt står i näringsinnehållet, så vänd på förpackningarna och läs).
Jag har däremot lagt till quinoa och bönor vilket har högt kolhydratsinnehåll, men tanken är jag bara ska äta max 1/2 dl av det och bara 1 gång om dagen. Nu kommer jag behöva sänka mina insulindoser, vilket är jättebra. Ju mindre insulin jag måste tillsätta desto mindre kommer jag gå upp i vilkt. Tänk på det du, du som inte vet hur mycket insulin din kropp tillverkar åt alla kolhydrater du äter.

idag är en dålig dag. grinar hela tiden. ser ingen mening med något.

allt är skit. alla är falska. alla är dumma i huvet! alla!


jag ser ingen mening med något. först ska man vara olycklig och försöka bli gravid. när man väl blir gravid är man olycklig för att alla hormoner fuckar upp en helt och man har ont och mår skit.
hur vet jag att det inte kommer vara skit sen när barnet kommer? hur vet jag att jag kommer sitta där med en bebis och tänka "is this it?!". nä, jag är så trött på det här nu. skit skit skit!


mitt i allt snörvlande fick jag lågt blodsocker och gick upp och tog en bulle. när jag står där i köket blir jag kissnödig och springer in på toan och kissar. och då börjar jag grina ännu mer, rakt ut. så där sitter jag på toaletten och skrikgråter med bulle i munnen och en sparkandes bulle i magen. vilken jävla syn! jösses!

Vecka 27

Japp. Nu börjar det.
För mig känns det som en krampliknande molande men ändå aggressiv ryggvärk (från mitten av ryggen och ända ner till slutet på rumpan) som kommer i intervaller på ca 5 minuter och håller i sig i max 3 minuter. Det gör ont, men eftersom smärtan är mer dov än intensiv förstår jag att det hela kan göra mycket mycket MYCKET ondare än vad det gör nu (jag vill inte veta hur ont!). Allt jag egentligen vill ha när en förvärk startar är en massage eller värmedyna... Men det är ju inte så mycket att hoppas på här hemma.


Eftersom mina fötter är svullna använder jag stödstrumpor. Hej tant!
Jag måste vila en stund på dagen för jag inte orkar hålla mig vaken. Hej mormor!
Jag tycker det är som skönast när jag får vara ensam hemma och sy lite. Hej farmor!
Jag tycker inte om när folk är för hetsiga, stressade eller för spontana. Hej pensionär!
Om två månader fyller jag 29 år.

Jag har en ny kudde. En amningskudde. Men eftersom jag inte ammar någon än, så sover jag gott med den i stället. Den ligger mellan mina ben och fram mot magen och bröstet. Hur skönt som helst då jag nu är så stor att jag typ inte kan vända mig i sängen utan att det är för jävla jobbigt, så kudden är en skön boj i natten.

i sängen en solig morgon med kudde, mage och Atlas sparkar.

Atlas mamma.

 

 

I två dagar i rad har jag vaknat med huvudvärk, ni vet sån där sprängande. Alvedon hjälpte (även om jag verkligen verkligen inte tycker man inte ska ta alvedon om det inte VERKLIGEN behövs, men det behövdes).

Lite senare på dagen idag såg jag att mina fötter var rejält svullna. Jag fick panik, jag såg inte mina fotknölar. Efter en stund var händerna och handlederna också svullna. Jag hade också gått upp 3 kg på knappt två dagar, och nästan 8 kg på mindre än 2 veckor! När A kom hem från sin jobbresa berättade jag detta för honom och han tyckte jag skulle ringa förlossningen på SöS och fråga vad de trodde.

(Bakgrundsfakta: Diabetiker ligger i risk för att få havandeskapsförgiftning (HF) och HF börjar bland annat med svullnad (ödem) och huvudvärk)

Jag ringde förlossningen (då specialistmödrarvården stänger kl. 17) och de ville att jag kom in så de fick ta urinprov och blodtryck. Sagt och gjort, vi åkte dit.

Vi var på förlossningen, där vi en dag ska få träffa Atlas för första gången... det var fint. Alla var jättesnälla. Man såg pappor vanka i korridorerna.

Jag var orolig att det kanske var HF. Blodtrycket var fint, urinen hade lite äggvita, men inget alarmerande. Läkaren tittade på mina svullnader och klämde på min mage. Hon sa: jag är inte orolig. Det verkar inte som HF, då ditt blodtryck är lågt och fint.

På måndag ska jag träffa min diabetesläkare och då ska jag prata med dem om svullnad och kraftig viktuppgång.

Jag är fortfarande orolig att det kan vara något annat knasigt, men inget tydde på det. Blodproverna visade att jag behövde sänka min Levaxindos från 150 till 100... men annars var allt fint. Jag skulle vänta och se vad läkarna säger på mångag.

Vi åkte hem och åt tacos.

Mina fina!

 

Igår kom mina två systrar hem till mig och berättade att de hade bakat bullar för ett par dagar sen. Det skulle de inte sagt, för fort som sjutton for jag ner till Konsum och handlade det jag behövde till min egna bullsats. Sen sattes det igång. Bullar till hela området (okej, de hamna i frysen). Goda som sjutton!

RECEPTET.

Tänk va!

 

Atlas sparkar i min mage hela dagarna och hela nätterna. Mest känns det så klart när jag sitter eller ligger still. I morse när A skulle resa till Göteborg på jobb, lyfte han på täcket och pratade lite med Atlas medan jag halvsov under mitt hav av kuddar. Efteråt sparkade Atlas ett bra tag, han kanske visste att det var pappa som sa åt honom att vara snäll mot mamma och stanna kvar där inne i magen ett par veckor till ♥

 

 

Vissa dagar är extra tråkiga... som idag. Händelselös och långsam.

Valborg firades med premiärgrillning med vänner. Vi hade bästa utsikten i vår stadsdel och såg flera majbrasor tändas från den takterass vi var på. Vi grillade grillspett och kycklingklubbor. Skålade, skrattade och frös.

Nu är det inte långt kvar till flytten och imorgon ska jag och pappsen köpa flyttkartonger så man äntligen kan börja packa.