Antar att sånt här gör oss starkare... så småning om.





Vi försöker komma överens. Känslor ändras fram och tillbaka. Jag vill att han ställer in hela resan. Han vill att vi väntar med IVF till nästa månad. Jag vill att han åker för att inte förlora jobbet. Han vill att jag börjar med behandlingen för han vill ju det här lika mycket som jag. Han är orolig för att behöva berätta på jobbet om vår IVF-behandling, då det verkligen inte är ett sånt klimat där man vill att män ska skaffa barn och ta tid från företaget för behandlingar eller pappaledighet. Han vill hålla det hemligt så länge det går. Han tror att om han ställer in resan kommer han förlora trovärdighet och förlora alla viktiga uppdrag. Jävla skitföretag!

Problemet är att det är inte vilken resa som helst, utan en jätteviktig resa för honom och hans karriär. Jag känner väl att jag inte riktigt tar hänsyn till det för jag tycker att få barn och en famij är viktigare än att han ska få en "ny" chefsroll. Antagligen blir det någon form av kompromiss där han kan skjuta resan en vecka fram, men om mina ägg tar lång tid på sig faller allt iallafall. Har hört att man kan frysa spermier och det är ju ett bra allternativ. Men eftersom han redan har ett lågt antal ger det ännu mindre chans att lyckas. Känns väldigt jobbigt just nu.

Men vi bara måste lösa det här!




Måste samla ihop den lilla pöl jag just nu är och ta mig till en 30-årsfest. Hur orkar man le och mingla när man vill kasta tårta och spy på allt?

FÖR I HELVETE!

Jag tror jag kommer få psykbryt!

Idag ringde sjukhuset och allt var fixat och klart, behandlingen planerad och recepten iväg faxade. Kvinnan i telefon säger att behandlingen tar ca. 2 veckor (inte 4 veckor som jag trodde) då läkaren valt den korta behandlingen...

TROR NI INTE I FUCKING HELVETE ATT MIN MAN MÅSTE RESA TILL USA I TVÅ VECKOR PÅ AFFÄRSRESA PRECIS DEN PERIODEN MAN BERÄKNAR SPERMALÄMNING OCH ÄGGPLOCK I ÖREBRO!!!!!!!!


Jag tänker gå och hoppa från en bro nu, jag orkar inte mer.

Goda nyheter!

Jiiihaa!

Vi får börja med behandlingen nu på en gång, fy fan vad skönt! Jag skrek rakt ut i morse när jag hörde meddelandet på min telefonsvarare. Ringde upp Örebro på en gång och behandlingen ska starta så fort jag får mens och recepten ska faxas över till mitt närmaste apotek.

Tänk att det lönade sig att vara på som en galen hysterisk kvinna (vilket jag typ alltid är, haha) och inte ge sig, scanna, maila, ringa, bråka, dra i snören, ringa upp igen, fixa, förhandla, fixa lite till och sen bara inte ge sig. Ja det betalade bra, ett steg på vägen mot vårt mål.

Vad var det jag sa? Ingen säger Nej till mig. (Känner mig lite extra kaxig idag, haha)


Kan ju va skönt att höra.

IVF-behandling är bra för förhållandet


De par som fått barn efter en provrörsbefruktning (IVF-behandling) har en bättre relation än par som har fått barn på naturlig väg. Det visar en ny studie av Gunilla Sydsjö, adjungerad professor vid Hälsouniversitetet.

Man räknar med att 10-15 procent av alla gifta och samboende par i Sverige är ofrivilligt barnlösa. I studien har hundra par som fått barn efter en IVF-behandling vid kvinnokliniken i Linköping medverkat.
– IVF är en påfrestande behandling som påverkar relationen och därför måste paret ha haft en stabil relation i minst två år för att få inleda behandlingen, säger Gunilla Sydsjö.
Syfte med studien var att få reda på hur parens relation ser ut när IVF-behandlingen inleds och fem år efter att de har fått barn. . Svaren jämfördes sedan med svar från en grupp par som blivit spontant gravida.
- Jag blev förvånad över att deras relationer var så stabila. Antagligen beror det på att paren som får barn genom IVF är lite äldre och har en stabil relation redan när de kommer till oss. Många av paren som har blivit spontant gravida har också fått ett barn till efter några år och det sliter på relationen, säger Gunilla Sydsjö i ett pressmeddelande från Landstinget i Östergötland.
– Nyttan med studien är att vi kan säga till paren att de inte riskerar sin relation genom behandlingen.

 

 

Källa


Vad tror ni dommen blir?


Min kille sa att vi kanske inte skulle hoppas förmycket utan att vi kanske borde vare beredda på att de inte kan hjälpa oss på det sättet vi önskar. Jag svarade bara: "jag måste hoppas och kämpa till 100% annars dör jag i mitt hjärta. Ingen säger Nej till mig"




Hej *****.

Jag heter ******** ******* och jag har tillsammans med min sambo ********* blivit anvisad till Örebro landsting för IVF-behandling enligt vårdgarantin. Vi bor i Stockholm och hittills har jag pga min PCOS genomgått Puregonbehandling för att framkalla äggbildning vid ******kliniken på Södermalm. Nu har vi fått det nedslående beskedet (pga avvikande spermaprov från min sambo) att IVF är den väg vi måste gå för att kunna få bli föräldrar -  något vi sett fram och längtat länge efter vid det här laget.
Jag var i kontakt med dig via telefon den 27/9 då vi talade om möjligheten för oss att genomföra en behandling hos er kombinerat med min gynekologläkare **** ******. Jag har idag träffat **** och hon har sagt att hon kan utföra ultraljudsundersökningarna, men då inte samarbetet er mellan verkar vara helt på plats kunde hon inte lova mer. Hon bad mig kontakta er för att få en planering och receptutskrift av Puregon, nässpray och de andra preparat som ingår i behandling inför äggplockning hos er i Örebro. Självfallet kan vi komma till Örebro flera gånger (då detta självfallet är angeläget för oss), men vi inser ju att vi sparar allas tid genom att kunna få en planering att fungera där ultraljud m.m. hanteras i Stockholm några kilometer från där vi bor när nu möjlighet därtill verkar finnas.

Jag översänder härmed våra journaler i ärendet för att du kan få en av era fertilitetsläkare att skapa en plan som fungerar tillsammans med att jag genomgår ultraljud hos **** i Stockholm. Som framgår av min journal har jag PCOS och ingen normal menstruationscykel utan menstruation måste framkallas. Då jag precis genomgått en Puregonbehandling kommer jag ha mens nu till helgen (3/10) och det är alltså en besparing av dyrbara läkemedel (och förtvivlan) om en behandling kan påbörjas direkt efter detta för att framkalla ägg för plockning och IVF i november. Det är på grund av vår förhoppning att det går att göra på det här viset som jag tagit initiativet att scanna in våra journaler och mejla dem till dig nu så att inget blir försenat pga landstingets rutiner för behandling av vår barnlöshet inte ännu helt har kommit på plats.

Vi är enormt tacksamma för en snabb återkoppling från er sida!

Mvh, ****** ********
Telefon: *********

Att hamna mellan stolarna.

fick tag på personen på Örebro sjukhus. Hon var väldigt trevlig och tillmötesgående. Hon förklarade att min läkare hemma i Stockholm får behandla mig om hon är intresserad av det. Hon berättade också att min remiss var på väg in till dem och att jag snart skulle bli kallad till informationsmöte. Så imorse såg det ut att verka lösa sig till min fördel.

Men... jag försökte få tag i min läkare för att prata med henne i telefon, men det gick inte alls. Hon var upptagen hela dagen och mötet jag skulle ha med henne idag kl.16.00 skulle ju skriva in oss för privat IVF på CvL-kliniken. Eftersom jag inte fick tag på henne såg jag till att jag och A var där kl.16.00 iaf. Jag tänkte att jag får väl diskutera om hon kan ta emot mig som landstingspatient istället. Men det var som att gå emot en vägg. Hon förklarade att hon inte än fått "godkännande" från sina chefer om att ta emot landstingsbekostade IVF-patienter och så länge det inte var godkänt kunde hon inte behandla mig. Så allt detta handlar om pappersarbete och oklara besked människor emellan, jag blir så trött!

Men skam den som ger sig!
jag vägrade godta ett NEJ, så jag började förhandla. Jag frågade om det var möjligt för henne att iallafall ta emot mig och kontrollera/undersöka mig under perioden jag ska behandlas med alla dessa hormoner, så jag slipper åka till Örebro varje vecka. Det ställde hon sig positiv till, så då bad jag henne skriva ut alla mina journaler hon hade.

Så nu är min plan som följer:

Jag ska scanna in alla sidor journalanteckningar (läs: 30 sidor) och maila dem till den där personen jag pratade med på Örebro sjukhus idag. Förhoppningsvis kan hon låta läkaren på IVF-kliniken titta på dem snarast och avgöra min startdos OCH skriva ut e-recept så fort det bara går. Anledningen till att det måste ske NU är att jag får min mens slutet på den här veckan och jag vill då kunna börja med behandlingen direkt. Förskjuts allt framåt måste jag starta en mens med medicinen Provera som både tar tid och känns onödig, då jag har en mens som kommer! När det är dags kan jag boka min första tid hos min läkare för ultraljudsundersökning och då är jag igång. När äggen utvecklats klart säger min läkare till Örebros IVF-avdelning och tid för äggplock och spermalämning bokas. Jag sparar tid, pengar och möda för alla inblandade - kan inte allt bara gå vägen nu!?

Jag tänker inte ge upp,

det är ju mitt kommande barn det gäller!


Boyaka!

Ringde och gormade runt på vårdkansliet precis!

De kunde berätta att mina papper var ivägskickade till Örebro då Huddinge inte har plats för mer IVF'are. Inom två veckor skulle vi bli kallade och totalt 3 besök i Örebro måste göras (varav ett är ett informationsmöte).

Fick efter lite om och men ett telefonnumer till nån höjdare på sjukhuset för att diskutera rimlig väntetid och deras ställningstagande till vår privata IVF-plan (om de tror vi skulle hinna med den). Men när jag ringde var hon inte där och återkommer på måndag morgon. Så får ringa då, grejjen är bara att på måndag kl.16.00 har jag första mötet för att få mina mediciner utskrivna för den privata IVF'en. Så frågan är om jag får de svar jag vill av höjdaren eller om vi startar privat iaf. Vårdgaranti-kvinnan sa dock att min läkare är samarbetspartner med "dem" (?) och att ja antagligen kan vara kvar där för kontroller m.m.

Måndag morgon avgör!


Things are looking up!

han tycker som jag.

A höll med om att vi borde pröva en privat IVF ifall vi inte får reda på hur vi ligger till på vårdkansliet. Jag ska ringa dit imorgon och härja lite, nån info måste de kunna ge mig.

Ett försök med IVF-behandling med mikroinjektion (ICSI) kostar 22 500:- på Carl von Linné kliniken. Så då har vi något att hoppas på i höst. Lyckas man med att befrukta fler ägg så fryser man in dem och vi stoppar in dem ifall första omgången inte går vägen. Men sen väntar vi på vår tur i kön för landstings-IVF.

och så ner igen.

Nu går det fort i svängarna känner jag. Fick ett samtal av min gynekologläkare idag. Hon hade pratat med Huddinge sjukhus om det här med vårdgarantin. Huddinge hade svarat att det stämmer, men att det är så himla många som står i kö i Stockholm att de kan endå inte kan erbjuda platser just nu och mest troligt kommer väntan för oss bli längre än 3 månader iallafall. Jag blir så trött!

Så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag har en tid den 27/9 hos min gynekolog för att börja behandlingen för privat IVF och vi bestämde att den tiden skulle stå kvar. Imorgon måste jag alltså ringa Vårdkansliet igen och luska lite hur det ser ut för mitt ärende. Men mest troligt kan de inte svara på något egentligen då det bara var ett par dagar sen jag anmälde mig och Huddinge redan svarat min läkare att de inte kommer kunna hålla vad vårdgarantin lovar. Fan fan fan!

Jag kan tänka mig att utomstående kanske tycker "vadå vänta ett par månader och se", men det finns liksom inte i min värld att vänta med något. Jag har väntat hela mitt liv, min kille har väntat hela sitt liv. Så många ägglossningar, sjukhusbesök, vaginala ultraljud, hormonsprutor, piller, rätt kost, ingen alkohol, ingen tobak, ha sex sex sex nu nu nu- och allt slutar endå med mens. JAG KAN INTE VÄNTA MER!

Jag funderar på om vi ska köpa EN IVF-behandling nu, och starta med hormoner den 27:e september... så vi har något hopp den här hösten. Och sen se hur snabbt Huddinge och landstinget lyckas ordna IVF-tider åt oss. Kanske lagom till att första privat-IVFen är över. Ska snacka med A när han kommer hem ikväll...


Fan nu ska man lyckas sitta med examinationsuppgiften också, när allt jag kan tänka på är det här. Suck!

Vårdgarantin gäller för oss i IVF-kön!

Det stämmer! Jag ringde vårdkansliet och frågade. Grejen är att man måste anmäla sig hos vårdkansliet för att det ska gälla, många människor i IVF-kön vet nog inte om detta. Det verkar inte som om att läkarna runt om i stan verkar bry sig om att tala om det för oss patienter heller, då de antagligen har som uppdrag att spara pengar.

Men jag blir riktigt förbannad om det visar sig att min gynekologläkare har vetat om detta och endå rekommenderat mig att betala 45.000kr för privat IVF, när jag kan få landstings-IVF inom samma tidsram.

Hur som helst, nu håller vi tummarna att det går snabbt och att vi snart får komma igång med IVF. På vårdkansliet sa dem att ärendet nu är igång och att en kallelse kommer komma inom kort.


Vårdgaranti.

Jag läste på familjeliv att IVF från och med 1 juli 2010 ska inkluderas av vårdgarantin. Detta är något jag ska ringa och kolla upp på måndag. Vore ju helt fantastiskt isf! Återkommer om det.

Otrivelle

Ikväll ska jag ta ägglossningssprutan som lossar det ägg jag hållt på och odlat i ett par veckor nu med Puregon (75ie i 18 dagar). Sen gäller det att sexa gärnet i 3-5 dagar framöver. Trots läkarens skeptiska sätt att se på våra möjligheter att bli gravida utan IVF så är jag iaf hoppfull med lite reservation. Jag vet att chansen är väldigt liten att jag skulle bli gravid nu, men klart att jag ändå kommer gå på helspänn om 2 veckor för att se om mensen kommer eller inte.
3:e oktober alltså.



Om Otrivelle:

Ovitrelle används (bland annat) till kvinnor som inte producerar ägg (detta kallas anovulation), eller som producerar för få ägg (oligo-ovulation). Det ges då för att få till stånd ägglossning (ovulation) efter det att andra läkemedel har använts för att utveckla folliklarna (äggblåsor). FASS.SE



Med tårar.


Hej ägg!

Imorgon ska jag ta den sista ägglossningssprutan innan vi startar med IVF. Är kallad till läkaren i slutet av september för att få hormoner utskrivet. Ska starta Puregon på 175ie sa läkaren i telefon idag. Tidigare har jag startat med endast 75ie när jag skulle försöka få till bara ett ägg. Jag sitter på ett ägg idag faktiskt (där av ägglossningssprutan imorgon) men detta är vår sista gång vi ska pröva själva hemma. Resultaten från min sambos spermaprov kom tillbaka så låga här om dagen att man såg inte någon idé att ens försöka hemma, vi rekommenderades IVF på en gång.

Vi står i landstingskön som är 1,5år, men känner att vi inte vill vänta. 45.000kr kostar 3 omgångar IVF privat, vem sitter på den summan pengar liksom? Jo, alltså min sambo har pengarna... men det är klart att man verkligen överväger det innan man startar. Man kan alternativt välja en omgång för 22.000kr. Vi funderar på vilket paket det blir.

Så ägglossning i helgen... och klart hoppas vi på att bli gravida inom två veckor redan. Men inte mycket talar för det.

Nyare inlägg
RSS 2.0