Arg, trött och arg igen.
Usch! Jag är så trött på allt!
Jag är trött hela tiden, hängig, trött och deppig.
Jag bråkar med A hela tiden (eller han bråkar med mig rättare sagt) och jag undrar hur vi ska klara av att få barn ihop.
Det är fantastiska junikvällar som bara far förbi... Jag orkar inte göra något, jag orkar inte ta vara på dagarna. Jag är mest ensam. Ångest.
Min kropp reagerar inte på mitt insulin längre känns det som. Jag har höga sockervärden och mår illa och är orolig för bebisen. Jag känner mig värdelös som inte lyckas hålla blodsockret stabilt och jag känner ingen ork nu när inget funkar. Jag känner att jag förlorar kampen att hålla mig frisk och har sånt oerhört dåligt samvete och känner mig som en dålig mamma.
Imorgon ska jag till barnmorskan igen och i helgen ska jag tömma lägenheten. Men jag orkar inte ens bry mig.
Usch, låter inte alls bra gumman!!! Kan ni inte hitta på något tillsammans och kanske bara glömma allt annat en liten stund. Gå ut och käka en god middag på nån mysig restaurang, ta en runda på skansen, eller ta en mysig kvällspicknick.
Åh..usch stackars dig! Kan tänka mig att det blir extra jobbigt i och med att du behöver tänka på ditt blodsocker också! Om det är någon tröst så är jag också väldigt trött, trött och återigen trött. Jag sover minst 1ggr om dagen och orkar i den här värmen knappt någon ute-aktivitet....och min sambo verkar inte riktigt förstå detta så han tycker allt är trist, vilket gör att jag blir arg på honom också!
Vi får peppa varandra! =) Ta hand om dig, hoppas det går bra hos barnmorskan imorgon.
Kramar
styrkekramar till dig!
snart har du din lilla dotter hos dig, och då kommer allt annat kännas som bortblåst :)
du kämpar ju på så bra gumman , du klarar det här bättre än vad andra hade gjort det är jag övertygad om!
