Den tjugofemte veckan.
Det enda jag gör är att sova och äta. Jag så förbannat trött hela tiden och klarar bara typ 3 timmar åt gången. Om jag måste gå på Ikea eller nått annat jobbigt tror jag att jag ska dö av trötthet, ryggont eller fot-ben-ont :(
Insulindoserna är skyhöga vid det här laget och väldigt svåra att ställa in, det varierar från dag till dag med ett sakta stegrande hela tiden. Det påverkar så klart också mitt allmäntillstånd...
Ni vet väl alla hur det känns att ha lågt blodsocker (typ inte ätit på hur länge som helst), ni blir griniga, trötta, irriterade, fräser åt allt och alla och helt irrationella. Sen vet ni hur det är att ha högt blodsocker när ni har ätit för mycket; slöa, trötta, illamående och i komatillstånd. För mig svänger det mellan dessa ytterligheter hela dagen lång när blodsockret är svårkontrollerat. Bebisen påverkar dessa svängningar på ett helt annat sätt nu än tidigare och värre blir det. Hej och välkommen till mitt liv!
Det finns mysiga stunder också... När A klappar och sjunger för magen, när Atlas sparkar och visar att han lever (mindre skönt med sparkar, men det är bra tecken att man känner honom) och när när jag står i duschen och smörjer in magen med olja och sjunger lite för honom ♥