När jag skriver det här första inlägget i min blogg om vår kommande IVF-resa, kan jag inte göra annat än att hoppas.

Hoppas att det kommer bli vår tur snart. Hoppas att jag kommer läsa det här inlägget om ett år med lycka i kroppen av att stolt veta att jag blivit mamma. Hoppas att allt gick bra, att vi lyckades och att vi äntligen fick bli föräldrar.

Jag kan inte veta det idag, den 16 september 2010, men jag hoppas.

Jag har lärt mig av min många gånger väldigt krokiga väg genom livet att allt inte serveras så enkelt. Allt ska vara en kamp, tydligen måste livet vara jävligt mot en ibland. Men jag är här för att kämpa. Kämpa för att få bli förälder.