Allt svänger till höger och vänster. Både humör, illamående, tröttheten och värken i magen. Men egentligen skulle jag påstå att jag inte känner eller märker några tecken att det skulle gå åt rätt håll. Jag känner inget som skulle vara annorlunda eller tycker att det känns "speciellt". Men av de bloggar jag har läst har iofs tjejerna precis sagt det: "att de inte kännde någonting, och sen var det bara ett plus". Det är 12 jävla dagar kvar till rekommenderad testdag. Jag kommer testa innan och hela tiden fram till testdagen och även ett par dagar efter... om inte mensen kommer då förstås.

Idag är det 1:a advent och vi ska strax iväg på glöggmys hos en granne/kompis till oss... tycker sånna tillställningar mest blir jobbiga nu när jag inte ska dricka alkohol. Vad ska man säga för att det inte ska bli för uppenbart? Om det inte finns alkoholfria alternativ kommer jag ju sitta utan dricka och jag vill ju inte ha "all eyes on me". Fan också. Har ingen lust att gå, men nu måste jag... Sitter redan nu och funderar på hur länge man "måste" stanna för att sen lite snyggt sticka iväg... Känner att jag inte alls är på humör för att hänga med folk.

---

EDIT:

Det var jättemysigt på adventsfikat hos grannen. De hade bakat och gjort allt från pepparkakshus, pepparkaksgubbar med våra namn ingraverade på- till snögubbsmashmallows och hemmagjord knäck och kola. Helmysigt och fint. Jag tittade på allt och svor över min diabetes och LCHF-diet.

Jag minglade runt med min glöggmugg och bytte med A när han var klar med sin. Informerade A innan vi gick dit att jag tyckte att det var jobbigt med "alkohol-grejen" och han spelade med när jag ville byta mugg med honom. Eller han blev väl bara glad som fick fyra koppar glögg gissar jag på. Men det kändes skönt att jag SA det till honom, så han kunde förstå och hjälpa mig. Tänk vad lite kommunikation kan göra.

Efter någon timma traskade vi hem med ett stopp på Konsum för att köpa matvaror till vår fajitaskväll. Vi lagade egen guccamole och fajitaskyckling och såg på film med massa tända ljus runt omkring oss. Eftersom jag tog en vaggis där på kvällen blev jag så trött och somnade i soffan och vaknade upp groggy och illamående. Men med lite te och lite pussar känns det bättre. Min fina A är verkligen min bästa vän! ♥

I Kuala Lumpur, Malaysia december 2009.