Nånting säger mig att hela den här resan har handlat om min känsla och intuition med min kropp. Läkarna har verkligen inte alltid vetat bäst och anledningen till att vi redan är vid IVF är p.g.a att jag hållt öron och ögon öppna och varit handlingskraftig och bestämd med vad jag vill ha och vart jag ska. Min känsla säger att jag ska hålla mig till vår bestämda IVF-plan.

Jag blir så stressad av sånt här. Mår verkligen dåligt i hela kroppen nu.

---

Så hur gick det då?

JAG bestämde att fortsätta stimulera över helgen med en högre dos 150ie. VUL på måndag (om jag lyckas få tag på gynekologen, annars får jag väl åka hela vägen till Örebro för ett litet jävla VUL. orkar inte ha ångest eller ont i magen över detta mer) och förhoppningsvis är de andra äggen klara och vi kör på som planerat.

Observera att detta är inte läkarens förslag, men med lite övertalning och jävlar anamma gick hon med på detta. Och backar det här förslaget.

Kan ni skicka in en kram till mig nu,

för jag behöver det verkligen? :(