Det känstigt att inte vara ruvare längre. Liksom lite tomt. Vad är man nu?
Gravid... Gra-vid. Gra-fucking-vid.
Det är nått helt nytt, märkligt. Jag vågar inte njuta, även om jag vill. Eller kanske njuter jag lite, ibland, i min ensamhet... klappar lite på magen, pratar lite med Tussen... A pussar magen godmorgon varje dag innan jobbet och sjunger gärna sånger han hittar på och berättar olika historier om tussens mamma och pappa. Han är så fin.


Jag läser mycket gravidböcker. Gillar att bädda ner mig i sängen och bara bläddra och läsa och bläddra lite till. Sen somnar jag. Jag sover mycket. Jag vilar iaf 1-2h mitt på dagen och somnar tidigt på kvällen. Illamåendet är inte lika påfrestande just nu, men trött som sjutton är jag. Jag får också starka frys-attacker då jag bara ligger och skakar under tre täcken och tycker det är skitkallt. Sen brukar jag somna till en stund. Jag har inte riktigt sug att va social eller hänga med folk, jag vill bara va hemma och ro om mig själv.

Varje morgon tar jag en prommenad runt sjön på ca 1 timma, så befriande skönt, även om det vissa dagar är skitkallt! Det gör mitt blodsocker gott och är framförallt en skön start på dagen. Det är viktigt med regelbunden motion läser jag överallt (vilket jag såklart vet), men det är ju extra viktigt nu. Det är ju såhär; oavsett om man kämpar med att bli gravid eller faktiskt är gravid så måste man göra allt man Kan själv för att göra det så bra som möjligt, resten kan man inte påverka. Det måste man bara acceptera.