Vaknade upp och hamnade mitt i min egen diarée-attack när jag skulle på toa. Hade kramper i magen och när jag satt där började det svarta för ögonen och jag hade svett-attacker och illamående så jag visste inte om jag skulle stoppa huvet i toan också.

Vet inte hur länge jag satt där och var livrädd att jag skulle svimma av. Tänk om jag gjort det och inte vaknat förens A kommit hem från jobbet och hittat mig nerbajsad på toalettgolvet. Jag fick panik och lyckades ta mig till sängen och försökte ringa A utan att han svarade. Tusen saker for i mitt huvud; utomkveds, missfall, ailien-födsel eller magsjuka. A ringde upp tillslut och jag snyftade fram hur jag mått och nu ringer han varje timma och är orolig och för att kolla att jag inte bajs-svimmar igen.

Sov i flera timmar helt utmattad och vaknade för en timma sen... Jag har lyckats plocka ihop mig själv och tagit mig till köksbordet för lite frukost. Tycker det är konstigt om vaggiasarna skulle ha startat det här, jag hoppas det inte kommer tillbaka iaf. Fy fan för den här månaden, har ju aldrig varit så dålig så här ofta någonsin i mitt liv!

---

EDIT 30 min senare.

Har ett sånt jävla kukenifittanhelvetesskitanus illamående. Ursäkta mitt hemska språk, men det här  fansjävlaskithelvetes illamåendet ska fan va ett tecken på att jag är med barn annars ... annars... GAH! (som ni märker är mitt humör -som det så vackert kallas- "påverkat" idag).